Kontroll av heraldisk användning och planering var ej så noggrann vid användningens begynnelse. I många länder togs heraldiska symboler i bruk utan någon kontroll. I den svenska (och samtidigt finska) heraldiken tycks detta sätt fortsatt ända till 1400-talet. Det första kända sköldebrevet är från år 1420, vari Erik av Pommern definierade i sitt frälsebrev åländska Björn Pålssons vapen.
Även städers vapen börjar nu beviljas med sköldebrevet. Det första kända sköldebrevet som beskriver en svensk stads vapen är från 1437. Inga sköldebrev för finska städer är kända före 1600-talet.
Sverige-Finlands heraldik upplevde en betydande blomstring under Gustav Vasa och hans söners regeringstid. Den senare Vasa-perioden är betydande för den finska heraldiken, ty då skapades Finlands första administrativa områdes vapen; Finlands traditionella lejonvapen samt Finland historiska landskapsvapen.
Finlands storhertigdömmes vapen tillkom 1557. Då Gustav Vasa beviljade sin son Johan förläning definierade Gustav Vasa samtidigt områdets vapen (till vänster. Vapnet är en rekonstruktion av Carol Hedberg). När fadern dog ändrade Johan dock det ursprungliga sköldebrevet beskrivning av vapnet och tillsatte tre kronor som symboliserade riket och Folkunga-släktens lejon. I vapnets tredje och fjärde del varande vapen symboliserade Norra- och Södra-Finland (till höger). På detta sätt hade samtidigt bildats de första landskapsvapnen ty senare tolkades Norra-Finlands vapen som Satakundas och Södra-Finlands vapen som Egentliga-Finlans symboler.
Genom att klicka på ovanvarande vapen så öppnas de mera detaljerat i ett nytt fönster.
Vid slutet av 1600-talet hade alla Finlands historiska landskapsvapen tillkommit. Dessa vapen började användas i Sverige-Finland av armens landskapliga regement samt vid kungliga begravningar.
Administrativt användes landskapsvapnen som länens symboler. Ursprungligen motsvarade landskapsindelning rätt så väl länindelningen. Detta samband började med tiden brista och länsindelningen som verkställdes av Gustav III splittrade sammanbandet slutlgt.
Vid länsreformen 1997 bildades Västra-Finland län genom att förana Åbo och Björneborgs län, Vasa län, Mellersta-Finlands län samt norra delarna av Tavastehus län
Det nya vapnet skapades genom att förena Egentliga-Finlands, Satakundas och Österbottens vapen.
I sköldens vänstra övre fält är Egentliga-Finlands historiska vapen och i högra övre fältet Satakundas historiska vapen. I det nedre blåa fältet är tre silverfärgade vesslor vars svansspetsar är svarta. På skölden är hertigdömmes krona.
Tavastehus län
|
Åbo och Björneborgs län
|
På den blå-guld-delade skölden en uppräst svart krönt björn med röd utrustning, som håller i ramarna ett silverfärgat svärd. På vardera sidan av björnen en sjuarmad silverstjärna. På skölden är hertigdömmes krona.
| Landskapsfågel | blåmes |
| Landskapsblomma | havtorn |
| Landskapsfisk | nejonöga |
| Lanskassten | sandsten |
Sidan grundats den 8.8.2006
Vapnet bildas av Tavastlands och Satakundas vapen så att i sköldens vänstra fält är Tavastlands vapen och i det högra fältet Satakundas vapen. På skölden är hertigdömmes krona.
Vapnet bildas av Egentliga-Finlands och Satakundas vapen så att i sköldens vänstra fält är Egentliga-Finlands vapen och i det högra fältet Satakundas vapen. På skölden är hertigdömmes krona.