Björnar i svenska kommunalvapen

Det finns två teorier till ortnamnet Bräckes uppkomst.
1. Att namnet kommer från det gamla nordiska ordet breckar, eller brickar (backe. sluttning)
2. Att byn fått namnet av läget i forntiden mellan tvenne broar över bäckar på ömse sidor om dåvarande gårdens ägor. Bro i fornnordiskan hette breeke.

I de norska kungasagorna, som skrevs av Snorre Sturlasson på 1200-talet, finns en del berättelser om hur Jämtland och Hälsingland blev befolkat. De berättar också om hur området beskattades av norskarnas och svearnas kungar under olika perioder. Den första berättelsen handlar om hur Jämtland och Hälsingland fick sina namn genom de första bebyggarna. När detta skulle ha hänt är höljt i dunkel.
- Kung Eystein härjade i Trondheim och lade under sig landet och satte sin son att härska över dem, men trönderna dödade sonen. Då drog kung Eystein dit igen och lade landet under sig. Trönderna fick välja om de ville ha trälen Tore Faxe eller hunden Saur till kung. De valde hunden. Många hövdingar flydde undan denna strid och ofred och mycket folk flydde från sina arvegårdar. Ketil Jämte, son till Önund Jarl från Sparbu, for öster om kölen och en stor mängd människor for med honom och tog sitt bohag med sig. De röjde skogarna och byggde stora härader. Det kallas sedan Jämtland. Ketils sonson var Tore Hälsing. Han lämnade Jämtland skyldig till ett dråp och for österut genom de skogar som är där och bosatte sig där och dit sökte sig många människor med honom. Det kallas Hälsingland. Det sträcker sig österut till havet. Svearna bebyggde hela det östra Hälsingland utmed havet.

I kommunen finns fornlämningarna från järnåldern
En gammal sägen berättar om att en kyrka fordom skall ha legat vid Ängesviken på västra sidan av Singsjön, men att Digerdöden skulle ha ödelagt bygden och kyrkan övergivits. Under älgjakten 1981 hittade man en grop vid Ängesviken. Vid länsmuseets besiktning efterföljande år visade det sig vara platsen för ett ödesböle. Dateringar som gjorts visar att gården varit i bruk under vikingatiden.
En gammal färdväg gick från Bottniska viken, genom Medelpad, Jämtland, nordligaste Härjedalen och över Skarvdörren till Tröndelag. Vägen var inte mer än en stig och var framkomlig som rid och klövjeväg.

Åsele, Lappmarks stora socken bestod fram till 1700-talets slut av nuvarande socknarna: Åsele, Viska, Volgsjö och Bergvattnet (Västra Roten). Omkring 1713 bosatte sig den första nybyggaren, Jon Ersson Kiervel i denna del av lappmarken, Svanavattnet, socknens äldsta by.
Inflyttningen i socknen ökade och bestod i slutet av 1700-talet av 41 rökar (hushåll). Kravet på att få bilda eget kapellag blev allt större och framställan gjordes. Beslut togs att byn Bergvattnet var den plats där kyrkan skulle stå.
Byggmästare Jon Mattson i Lajksjö anlitades och efter flera års arbete stod kyrkan klar på den plats där nuvarande kyrka står. I betalning fick han 12 skilling per dag, men då smidde han spiken själv.
I samband med att kyrkan byggdes skrev byborna till Hans Majestät Konungen Gustav IV Adolf, om att det nya pastoratet skulle döpas till Dorotea efter Drottning Fredrika Dorothea Wilhelmina.
Den 21 maj 1799 undertecknades det kungliga dokumentet och Bergvattnet bytte namn till Dorotea.

Dagens Sjöbo kommun sammanfaller i stort med det mytomspunna Färs härad. Bygden är gammal jordbrukskultur med flertusenårig historia. Färsingarna är sen urminnes tider kända för sitt mod och sin kämparvilja och en gammal ramsa säger "När färsingen börjar att hoppa jämfota och stampa i marken och fajta med armarna samt glo vitt, då är han inte god att tagas med".

I Sillbodals socken inrättades år 1924 Årjängs municipalsamhälle. 1941 bröts tätortsdelen ut ur socknen för att bilda Årjängs köping. Vid kommunreformen 1952 återförenades resterande Sillbodal med köpingen. År 1971 bildades Årjängs kommun genom sammanläggning av köpingen med Sillerud och Holmedal. Färdigbildningen skedde 1974 då även Töcksmark tillfördes.

År 1887 bildades Åstorps municipalsamhälle. År 1946 sammanslogs Björnekulla och Västra Broby kommuner och ombildades till Åstorps köping. År 1971 ombildades Åstorps köping till Åstorps kommun.

Åstorp ligger vid foten av Söderåsen - vilket ortsnamnet ger besked om. Det har helt enkelt från början varit "torpet vid åsen". Åsen är en gammal industriort med rötterna i gruvnäringen. Den väldiga slagghögen i Nyvång, som sticker upp som ett mörkt berg över den omgivande slätten, är ett minnesmärke från de dagar när kolet var själva grunden för många människors livnäring. Numera är gruvbrytningen bara ett minne blott, även om stadsbilden i Åstorp på sina håll alltjämt erinrar om denna tid.
Åstorp ligger mitt i ett nätverk av trafikleder och var under många år en betydelsefull järnvägsknutpunkt.

Överkalix kommun är belägen utmed Kalixälven, ca tio mil norr om Luleå, längs efter E10. Blev 1644 egen kommun pastorat. Överkalix ligger mitt i det så kallade barrskogsbältet, med god tillgång till produktiv skogsråvara.
Överkalix centralort har idag ca 2 000 invånare och var ursprungligen en av de allra första bosättningarna efter Kalixälven.