På 1920-1930-talet var Finland vapen kraftigt debatterad då man besträd lejonvapnets rättighet som statens vapen. Man påpekade att förutom att lejonet var främmande för Finland, så var det även ett minne av tyranni och man ville ersätta lejonet med en björn. Om Finland ej redan haft ett vapen, så skulle detta varit ett godtagbart förslag, ty björnen fanns ju redan på Johans hertigdömsvapen från år 1557. Att björnen världen över identifieras som Rysslands symbol, så verkar i detta sammanband blivit bortglömt.
Björnens främsta förespråkare var huvudkonsul Rudolf Ray som skrev: Finland var Johan III furstedömme och ingenting annat, och för oss betyder det (lejonvapnet) slavtecken, som vi ännu idag i falsk tro tjänar
Han planerade själv ett helt nytt statsvapen. Vapenbilden var en svart björn som bryter oket. Detta var placerat på silver-blått brutet fält med gyllene rosor. Finlands gamla färger hade behållts i sköldens breda med granris mönstrade kant. Som helhet hade han eftersträvat heraldisk stil men slutresultatet är en oheraldiskt villervalla. Kronan som påminde om förtrycket ersattes med en fantasifull fackla, vilket var vanligt för den tiden
1934 tillsatte regeringen en komite för att utarbeta ett förslag till fullständigt vapen för den Finska republiken. I betänkande som komiten lämnade den 9.6.1936 fick björnsympatisörerna en eftergift, ty komiten föreslog, att Finland, liksom många andra länder, borde ha ett ´stort´ och ett ´litet´ vapen. Det lilla vapnet skulle bestå av endast vapenskölden med eller utan krona. I det stora vapnet för de högre statsorganens bruk skulle vapenbäraren bestå av två björnar och därtill skulle höra granrisgrund med ett band med orden vapaa, vakaa och vankka (fri, fast och stadig). Bandets färger, silver och blå, syftar på Finlands flaggas färger. Förslaget fastställdes inte före krigen och efteråt togs saken ej mera upp.
Sidan grundats den 8.8.2006