Glasögonbjörn (Tremarctos ornatus)

Huvudet är ganska litet, nosen kort och benen långa. Den är lätt byggd, särskilt om man jämför med t.ex. brunbjörnen. Pälsen är lång och övervägande svart, ibland mörkbrun. De svarta fläckarna kring ögonen omges av vita eller gulaktiga ringar. De liknar glasögon och har gett björnen dess namn. Glasögonen går ofta ner på kinderna och halsen och sammansmälter med en oregelbunden ljus fläck på bröstet. Glasögonmönstret är emellertid mycket varierande och inte alltid fullt utvecklat.

Bland björnarna är glasögonbjörnen den som mest specialiserat sig till växtföda. (Om pandan räknas till björnarna, så faller glasögonbjörnen på andra plats.) Detta är en av orsakerna till den ovanliga strukturen på tuggmuskulaturen. Det finns också flera ovanliga drag i tanduppsättningen.

Glasögonbjörnen finns i Sydamerika, i norra Anderna från västra Venezuela upp till norra Bolivia. Trots att glasögonbjörnen lever vid ekvatorn kan den inte, i motsats till malajbjörnen, ses som ett typiskt tropiskt djur. Den är snarare ett bergslevande djur (mellan 200 och 4200 m:s höjd). Glasögonbjörnen finns i många olika biotyper, från halvöknen i norra Peru till den högt belägna djungeln i Amazonbäckenet. Den är emellertid begränsad till bergiga och kuperade områden.

Glasögonbjörnen söker ofta från träden bromeliace:s saftiga blombottnar, palmbladens skaft samt fikon. Glasögonbjörnen orsakar stora skador på majs- och sockerrörsplanteringar. Kött utgör en relativt liten del av födan (5-10%). Den äter t.ex. skalbaggar, vildbin, larver och ibland även små gnagare eller as. Tillfälligtvis tar glasögonbjörnen större djur som t.ex. getter och andra husdjur.

Glasögonbjörnen är mycket skicklig på att klättra i träd. Ibland använder den lianer som är tjocka som en människoarm för att klättra upp i träd efter frukter. Ett stort träd i urskogen kan ofta ge björnen mat i flera dagar. Glasögonbjörnar som lever i denna typ av områden går sällan ner på marken. De sover på tjocka grenar eller i trädklykor. Ibland kan de bygga ett slags bo i träden, och då bryter de grenar som är upp till 5 cm tjocka.

I motsats till andra björnar tycks glasögonbjörnen ibland leva i familjegrupper. Vid flera tillfällen har man observerat fullvuxna hannar med en eller två honor och ungar, men i vilken utsträckning fadern aktivt hjälper till att föda upp ungarna återstår fortfarande att undersöka.

Glasögonbjörnen är aktiv året om. Ungarna föds vanligen under regntiden, dvs. i december eller januari. Antalet ungar är 1-3, oftast 2 st och väger vid födseln 300-325 g. De är 20 cm långa, är blinda och döva men har päls.